OM
Bokhyllorna när jag var liten. Mamma och pappa hade varsin, fyllda med deras olika smak.
Senare fick jag en egen och jag kunde titta på skatterna; det som var oläst och framför mig och det som jag läst och kunde läsa om igen. Jag sjönk in i berättelserna, flydde från världen omkring mig.
Boken är en uppfinning som är magisk: den är i flera dimensioner. För att helt ta del av den måste man öppna den, den tvingar sig inte på en. Den bär sin historia av uppfinningar: pappret, tryckpressen, bokbinderiet. Den bär sin historia av att sprida idéer och berättelser.
Man kan känna och titta på en bok få en uppfattning om dess personlighet; rik, fattig, lättköpt, högtravande. Har den varit älskad, är den sliten?
När jag gick på konstskola och målade började jag göra Artists Books utan att veta att det heter så, utan att veta att någon annan tänkt i de banorna tidigare. Jag hade en historia att berätta och den här formen passade den; rytmisk och sluten.
Lite senare är jag på Antikvariat Hundörat och hittar ett gåtfullt svart häfte, en anteckningsbok med författaren och titeln ”Åke Hodell, Orderbuch”. Den är fylld med rader av nummer och bokstaven J och tyska ord som Lampenschirm, Motoröl, Seife, Unbaruchbar. I det sista partiet är raderna av nummer och J överstrukna. Jag förstår att det handlar om förintelsen och den suger tag i mig som ingen annan berättelse.
Mycket av det Åke Hodell har gjort har egenskaper jag tycker om. Hans konst har ett rakt och enkelt uttryck som alla kan förstå direkt utan att för den skull vara platt. Tvärtom öppnas den genom tiden och stannar kvar i huvudet, på så vis kan alla som vill äga den.
Barbro Ravander
CV
KONTAKT
